Fattigbloggen är en av tre nominerade bidrag till Föreningen Grävande Journalisters årliga pris Guldspaden i kategorin Webb. I år har webbgräv slagit igenom på allvar. Flera medier har använt bloggen och interaktiva medier på ett medvetet journalistiskt sätt. Priset delas ut vid grävseminariet den 20 mars. Håll tummarna och läs mer:

Svenska Dagbladet satsar på bloggräv och tar läsarna till hjälp för att granska biståndet i Sverige. Jag har väntat på att fler medier ska utnyttja bloggens otroliga möjligheter till dialog eftersom den både fördjupar och breddar journalistiken.
I helgen utbildade jag tolv Poppiuselever i en bloggrävkurs och tog konkreta exempel från Fattigbloggen. Flera av eleverna gick hem inspirerade att omedelbart starta en journalistisk blogg.

Kunskapen om hur sociala medier ska användas för att skapa medborgarjournalistik borde vara grundkurs snarare än fördjupning på alla journalistskolor. För att inte tala om redaktionerna.

Kommer att följa Svd-projektet med stort intresse och heja på reportrarna Alexandra Hernadi och Tobias Olsson.
Läs mer i mitt tidigare inlägg “Gräv inte där du står - gräv i bloggen.”

Deltog i det spännande Disruptivemedia-seminariet för att bloggfrälsa alla som ännu inte insett hur smart bloggen är som grävinstrument. I dag används de redaktionella bloggarna framför allt för att rapportera, kommentera och tycka. Inte för att granska, gräva och skapa opinion.

Vi måste sluta att betrakta bloggen som bara ytterligare en publiceringskanal, som ur arbetsgivarens perspektiv kan skötas med vänsterhanden vid sidan av det vanliga arbetet och som ur reporterns perspektiv bara är ytterligare en arbetsbörda som stjäl tid.

Bloggen kan vara ett oslagbart och effektivt arbetsverktyg  som både fördjupar och ökar kvaliteten på journalistiken. Förutsatt att vi tar den på allvar.

Genom att använda bloggen som ett seriöst arbetsredskap sparar vi både arbete och tid. Interaktiviteten med läsarna gör det möjligt att på nolltid ringa in problemet. Verklighetsbeskrivningen får vi på köpet, precis som debatten, kritiken och kanske till och med lösningen på problemet. Allt i realtid. Dialogen med läsarna ger oss dessutom en unik möjlighet att snabbt avslöja systemfel, eftersom källorna inte är några få, utan ofta flera tusen.

En del journalister skyr bloggen därför att de tror att man måste bli privat och personlig. Men läsarna vill inte att vi ska öppna våra sovrumsdörrar. Tvärtom förväntar de sig att vi ska vara både professionella och seriösa. Förtroendet bygger vi genom att lyssna och ta läsarnas kunskap på allvar och förvalta den till journalistik.

Vad bloggen kräver av oss journalister är mod.

Mod att släppa kontrollen över materialet och låta läsarna vara med och granska. Mod att våga gräva i realtid inför en publik utan att veta vart man hamnar. Mod att ta ansvar för det publicerade eftersom vi blir våra egna chefredaktörer.

Modet får vi genom övning och utbildning. Tyvärr är det något som fortfarande saknas på journalistskolorna och på redaktionerna. Bloggjournalistiken är alldeles för smart och effektiv för att vi inte ska utnyttja den. Men det är verkligen inget vi ska göra med vänsterhanden.