Nu är den klar. Martin Söderbergs dokumentär om bloggare. Kostdoktorn Andreas Eenfeldt, samt mobilbloggaren Gert Fylking och jag samsas om utrymmet att snacka blogg. Mycket blogghalleluja blir det i examensarbetet från Gamleby Folkhögskola. Jag hör mig själv säga att jag är bloggfrälst! Vilket även är sant.

Jag är ingen Twittermissbrukare. Ligger på plats 267 på Stockholmstoppen med mina 70 followers. Helt safe.

Sebastian Johnsson, 22, med 23 000 followers, toppar Sverigelistan. Inte genom hårt socialt arbete. Han auto-twittrar och kopierar andras kvittrande. Samt stjäl followers från grava Twittermissbrukare. Som Ellen DeGeneres med 2,3 miljoner followers.

På en månad fångade han 10 000 intet ont anande followers med sitt autokvitter. Det är ingen socialisationskritik SebastianJ sysslar med. Utan ett hobbyexperiment för att göra applikationsbusiness. Målet är att bli miljonär före 30. Har vi hört den förut?

Medeltwittraren har 28 followers och 32 friends enligt Anderson analytics. Mitt mål är hundra innan sommaren är slut. Jag väljer med omsorg. De som kvittrar mig glad.

Jocke Jardenberg leder medborgarjournalistikens segertåg. I en solig Visbyträdgård samlade han, tidningen Fokus och makthavare.se, alla som vill göra skillnad och använda internet för att granska och påverka samhället. Alexander Bard var där förstås, och pratade lika mycket psykoanalys som sociala medier.

Roligast var att träffa bank-vd:n som ägde trädgården. Han trodde mer på hampa och el. I en bil. Satsar nu hjärta och slantar i ett elbilsprojekt som låter lika galet som kul. Sådant kan bara hända på Gotland.

Läs mer om Jockes projekt på jardenberg unedited. Och gå med i projektet genom att mejla makten@makthavare.se . Jag är redan signad.

Höll seminarium om fattigdom för Majblomman. En på förmiddagen och så en repris på eftermiddagen. Båda var välbesökta trots stor konkurrens från över 1000 arrangemang i Visby.

Helene Sigfridsson från Makalösa föräldrar, Fatima Åsard från Ensamma mammor på Fryshuset, scouterna och socialstyrelsen var också där.

Nästa år är fattigdomsåret. Förhoppningsvis är intresset för nyfattigdomen bland barnfamiljer ännu större då.

Axel Andén från Medievärlden gör intervju direkt från Almedalen kring debatten om sociala medier och all kritik jag fick för Fattigbloggen. Både från bloggare och media.

Ulrika Westerlund kommenterar TU-debatten och konstaterar att experterna på sociala medier, Piratpartisterna, saknas i panelen.

Själv bekymrar jag mig över gammelpolitikernas ointresse och okunskap. Bjuder på lite hjälp på traven.

Så här vinner ni väljarna nästa val:

1) Var inte allmän
Allmänpolitik gör sig inte i bloggform, välj frågor med omsorg som du själv brinner för. Halvengagemang avslöjas omedelbart. Det är bra att profilera sig i några få frågor så att människor vet vad de får när de sluter upp. Få politiker har en sådan lyskraft att man vill följa dem bara för deras egen person. Carl Bildt är ett undantag. Han spelar i en annan liga, tillhör eliten, gör spännande resor varje dag och det räcker nästan att han nyser för att det ska vara intressant. Men han behöver egentligen inte bloggen, tvittret eller YouTube. Han har redan en politisk plattform och är intressant för alla medier.

2) Vänd dig inte till alla
Anpassa dig efter mediets publik både i ton och form. Vilka konsumerar sociala medier i dag? Tvittrarna och bloggarna är helt olika grupper. Om man ser till Piratpartiets sympatisörer skulle det framför allt vara unga män som befinner sig på internet. Men det stämmer inte med bloggpublikens sammansättning, där framför allt kvinnor är bloggdrottningar och även läsare. Här finns en stor grupp att fånga som i dag är engagerade föräldranätverk och modebloggar. Alla som inte har ett arbete är en annan stor grupp man glömmer bort. De fångades av fattigbloggen till exempel.

3) Var dig själv
Personlighet krävs och därför kommer sociala medier troligen att sortera bort politiker som är allmänmesiga politrukboskap. Det räcker inte att vara lojal och på ett förtjänstfullt sätt föra ut partiprogrammet. För att locka dagens politiskt medvetna publik måste du vara trovärdig i dig själv. Därför måste man också vara personlig. Men det räcker inte att berätta namnen på barnbarnen och vad man äter till middag. Personligheten måste vara ärlig och gälla något. Publiken ser igenom trams. Humor däremot går alltid hem. Precis som i alla andra sammanhang.

4) Var där
Närvaron är kanske viktigast av allt. Om läsarna vet att du finns där kommer de också att besöka dig om de gillar dig. Det är kanske bloggens största problem att den kräver en ständig närvaro som kan ta kraften ur den mest ihärdige. Ju mer du ger desto mer kommer läsarna att kräva av dig. Därför är det viktigaste att se till att hålla ett jämnt flöde av inlägg som du klarar av.

5) Lyssna på din publik
Det krävs också att du visar intresse för läsarna. Ta dem på allvar. Uppmuntra till debatt, lyssna och kommentera det de har att säga. Värj inte för tuffa frågor eller kritik. Svara på den i stället och visa att du bryr dig om vad de säger, även om du inte håller med. Då får även de värsta antagonisterna respekt för dig. Då försvinner även de låga påhoppen. Lika lite som du skriker “jävla idiot till någon som sitter bredvid dig i en soffa, så ger sig läsarna på dig om du bara visar dig och tar deras synpunkter på allvar.

Direktbloggar från tv-soffan. Det är jag och 30 000 till som tittar på riksdagens slutdebatt. Det kanske inte är så konstigt att folket ratar 420 minuters direktsändning. Debatten vänder sig inte till medborgarna. Politikerna har fullt upp med att slåss mot sina fienden i plenisalen. Roligast var som vanligt Göran Hägglund. Särskilt när han inte förstod det själv. Och kallade sig socialdemokrat i stället för socialminister. Läs mer på Makthavare.se